malmo_fordon

Denna unika men mörka bild visar en av de två tankvagnar som Johan Rössel i Arlöv levererade 1899. Den har förkopplade parhästar och förridare. Foto: Otto Ohm/Malmö Brandkårs arkiv. Klicka på bilden för mer info.

Källor Malmö Brandkår 100 år Red. Jan Sjökvist 1994 Malmö i lågornas rov (1200 - 1893) Richard Nilsson 1994 Från brandvakt till rökdykare - Malmö Stads Brandkår 50 år Sven Sönnerberg 1944 Malmö Stads Brandväsen - Förr och nu Bror Cederström 1903 Årsberättelser långt tillbaka

Hästarna 1893 - 1922 Tidigt förstod man att de allt tyngre brandredskapen inte längre kunde bäras fram till brandsstället. Man lämpade då över utrustningen på vagnar som kopplades till en eller flera hästar. Snart byggde man samman redskapen med hjulförsedda underställ och anordning för att kunna koppla för en eller flera hästar. Man samlade hästägarna i samhället och de blev förpliktade att komma med sina hästar till undsättning när det brann. Med yrkesbrandkåren kom kravet att hästar skulle finnas på stationen och till att börja med inhyrdes Spårvägsbolagets hästar som då stallades in dagtid med tre hästar och nattetid med sex hästar 1893. 1895 köptes tre egna hästar och som komplement stalldes även gaturen- hållningens hästar på brandstationen. 1899 köptes ytterligare en häst och år 1900 två hästar. Vid sjukdom lånade man hästar från Husarregementet. 1903 hade man åtta egna hästar. Sista hästen lämnade brandkåren 1922.

“I Reglemente för Malmö Brandkår 1911, underteck- nat av brandchef Nils Djurklou, kan man läsa följande om vad som skall gälla för hästarnas liv på brandsta- tionen. Stallkorpralen Stallkorpralen har ansvaret för allt hvad till ordning och tjänstgöring inom stallet hörer. Han skall hafva ständig uppsigt öfver hästarnes omsorgsfulla skötsel, skoning, vattning och sköta utfordring enligt bestämd utfordringsstat. Från den 1 Okt. - 1 Maj skall han med biträde af en man af televakten (den passfrie) kl. 6,45 f.m. ombe- sörja vattning och höfordring samt ansvara för att samtliga kuskar infinna sig i stallet kl. 7,15 f.m. Då fourage emottages får detta ej ske förr än detsam- ma af Brandchefen eller af honom därtill utsedd, god- känts. Stallkorpralen skall äfven ansvara för att å ma- gasinet förvaradt foder skötes samt att ej ändra gäl- lande foderordning annat än på Brandchefens order. Att genast till Brandchef, brandlöjtnant och sergeant anmäla då någon häst insjuknat. I god tid anmäla då några stallinventarier behöfva repareras. Noga tillse att sjuka hästar blifva behandlade efter gifna föreskrifter - genom lämplig vädring hålla luften i stallet frisk. Ej tillåta att obehöriga uppehålla sig i stallet samt no- ga tillse att mönstergill ordning och snygghet upprätt- hålles i stall och foderkammare etcetera. Ständigt förvissa sig om att kuskarne behandla sig anförtrodda hästar väl, att genom lektioner i hästsköt- sel, på- och avselning, körning och ridning, meddela kuskarne ökad färdighet på det att vid hästarnes rast deras dressur förbättras. Vid rasten får ej annan takt än skridt och kort traf användas såvida ej särskild order härtill utfärdats. Noga öfvervaka att kuskarne känna vägarne i staden samt äro underrättade om t. ex. en gata afstängts. Vid all körning iakttages att om möjligt låta hästarne gå en stund i skridt före installandet, att ej vatten gif- ves förr än hästens andhämtning är fullt normal samt att vid eldsvådor vintertid hästarne tilltäckas och ledas omkring. Fullständig kännedom om hvad i stadens ordnings- stadga föreskrifves angående körning skall hvarje kusk ega”.

Kuskarne “Som kusk kommenderad skall i första hand ansvara för att honom anförtrodda hästar blifva väl behand- ade, omsorgsfullt skötta och väl körda. Han skall vid ombyte af hästar af den föregående kusken emottaga hästarnes tilldelade utredningspersedlar samt noga taga reda på om något särskidt är att iakttaga angå- ende hästarnes behandling vare sig i stall eller under sele. Då ett tillfälligt utbyte av häst är nödvändigt, skall kusken genast göra en anspänning för att efterse att seldon och tömmar äro rätt anpassade. Bogträn eller bröstor skola ofta rentvättas, hvarigenom selbrott undvikes. Före utryckning från stationen skall för- spänningen noga efterses och att alla portarne äro fullt nedfällda innan affärd eger rum och bör denna besigtning kunna försiggå från kuskbocken. Vid elds- våda af större beskaffenhet skall kusk, utan påminne- lse söka reda på en pålitlig hästhållare bland åskådar- ne och genast anmäla sig till deltagande i släcknings- arbetet samt om väderleken dertill gifver anledning pålägga medförda filtar och låta leda hästarne. Under körningen till eldsvåda skall iakttas: hastigare takt än ökad traf bör ej förekomma annat än med kol- syresprutan och vid hemkörning och rast användes all- tid kort traf. Körning i galopp under öfning eller rast får ej ega rum utan på särskild order. Vid all körning skall kusk sitta med stram hållning och under galopp ro med öfverlif- vet är förbjudet. Hästarne skola alltid köras i god håll- ning. Pisken hålles snedt uppåt och framåt och klat- schande får ej förekomma. Ordningsstadgans före- skrift § 7 lända så mycket som möjligt till efterrättelse. Innan hästarna installas böra de hafva körts- eller ledts en stund i skridt, vattning får ej äga rum förr än svettig häst väl aftorkats eller an- fådd häst återfått normal andhämtning. Att lämna förspända hästar utan tillsyn är strängt förbjudet, äfvenså att använda annat än vanliga släta trensbett. Då någon häst skadats, insjuknat eller om nå- got till hästens utrustning tarfvar reparation skall detta till stallkorpralen ofördröjligen an- mälas. All klippning av svans, hofskägg etc. utföres endast af stallkorpralen. Igångsättning af de tunga fordonen (utanför redskapshuset) underlättas högst betydligt om kusken samtidigt vrider hästarne något åt hö- ger eller venster, hvarigenom framhjulen först sättas i rörelse. Dessutom skall vid igångsät- tandet de soldater som äro placerade på fordo- net genom kraftiga tag i hjulen underlätta häs- tarnes arbete. Vid anspänning med tre hästar hvaraf den ene är förlöpare och beriden måste största försig- tighet iakttagas af såväl kusk som ryttare. Kusken angifver med högt tillrop då vändning skall göras och måste då om möjligt följa nå- got innanför det spår som förlöparen går. Ryt- taren skall derför hålla väl ut svängen och no- ga beakta att en för skarp vändning utan att förhålla kan lätt draga omkull en, ja kanske bå- da stånghäs-tarna. Vid körning rakt fram skall ryttaren hålla sin häst hårdt framme i linorna”.

Åtta hästar i si- na spiltor. Stal- let låg bakom redskapshuset och hästarna stod med huvu- den mot red- skapen. Ur Malmö Brandkårs bild- arkiv.

Nedan. Kolsyregasstegen var tung och därför fick man ibland koppla till en förlöpare, en tredje häst (den ljusa på bilden). Läs om förfarandet i högra kolumnen. Ur Malmö Brandkårs bildarkiv.

Seldonen upphängda i redskapshusets tak. Ur Malmö Brandkårs bildarkiv.

Redskapsvagn klar för utryckning. Södra brandstationen 1914. Foto: Börje Persson /Malmö Brandkårs bildarkiv.

Åtta hästar med stallkorpral och kuskar. Stallet låg bakom det fina bågvalvet vilket finns kvar i stationens nuvarande vagnhall. Malmö Brandkårs bildarkiv.

Häst kopplad till kommunal vagn/Polisvagnen, utanför lilla redskapshuset 1903. Ur Malmö Brandkårs bildarkiv. En klick på bilden gör den större!

Hästpar kopplat till den mekaniska stegens förställare 1903. Ur Malmö Brandkårs bildarkiv.

Häst kopplad till lilla redskapsvagnen 1903. Ur Malmö Brandkårs bildarkiv.

Hästpar kopplat till en av vattenvagnarna under övning 1901. Ur Malmö Brandkårs bildarkiv.

Hästarna 1893 avtalades med Spårvägsbolaget att ha tre hästar dagtid och sex hästar natte- tid i brandstationens stall (fd skjutsstallet på Baltzarsgatan (Stn 2)). 1894, året då man flyttade till nya brandstationen i kv Gerda, blev det inga föränd- ringar. 1895 köpte brandkåren tre egna hästar. I november det året bröt Lungröta ut bland hästarna. En dog och de två andra var nästan återställda i slutet av året. Hästar från staden stod i brandkårens stall under sjukdomstiden. 1896 fanns sviterna kvar från november året innan, då hästarna var ur tjänst i 21 dagar. Två av stadens hästar fick rycka in. I oktober fick en häst sträckning i vänster bakben och då den efter två månaders stillastående inte visade tecken på att bli bra, byttes den ut mot en ny. 1897 konstaterade brandchefen att hästarna hade mått bra under året. 1898 var hälsotillståndet inte tillfredsställande då en häst lidit av stengaller och fick tillbringa två månader på grönbete. Reservhäst hyrdes in från Kronprinsens Husar- regemente i staden. 1899 hade de fyra hästarna varit tjänstdugliga hela året. 1900 inköptes två hästar och man hade då sex egna hästar i stallet. Dessa två fick dock bytas ut mot två andra eftersom de inte visade sig lämpliga för arbete i brand- kåren. De fyra hästarna från gaturenhållningen som nattetid stått i brandkårens stall återlämnades. Hälsotillståndet var i stort sett gott men ett par fall av förkylningskolik förekom och en häst gick två månader på grönbete på grund av en benåkomma. Medelåldern bland hästarna var 8 år (den högsta 11 år och den lägsta 5 år). Medel- tjänstetiden var 2,5 år. Två hästar hade varit i tjänst mer än 5 år, en mer än 4, en mer än 1 och två mindre än 1 år.

Hästarnas meny 1893 - 1906 Tipunkt Hö Vatten Havre 7.00 fm 1 kg 1 kg 11.00 fm 1 kg x 1 kg 4.00 em 1 kg 6.00 em 2 kg x 1 kg + morrötter och kli då och då. 1907 - 1911 7.00 fm 1 kg 1,5 kg 11.30 fm 1 kg x 1 kg 4.00 em 1 kg 6.00 em 1 kg x 1,5 kg 8,30 em 2 kg + morrötter och kli då och då.

De egna hästarnas namn Ej komplett förteckning Petter 1895 - 1914 Primus 1895 Balder 1895 Frej Saul Caramba Löwe Från kung Oscars stall Lord Från kung Oscars stall Smaragd Harry

Hästarnas seldon Vagn kopplad till en häst: Loka Brösta Deckel Töm Skakelpar Draglinor Vagn kopplad till två hästar: Loka Brösta/bogträ Deckel Töm Draglinor Stång Vagn kopplad till tre hästar: Som för två hästar men för tredje hästen gäller: Läng- re draglinor som kopplas i stångens främre ände. Sa- del (förlöparen skall vara beriden). Kort töm.

1901 fanns det fortfarande sex hästar och dessa mådde bra. 1902 fanns samma sex hästar. 1903 utökades antalet hästar till åtta. 1904 fanns åtta hästar varav en fick bytas ut. Övriga vid god hälsa. 1905 ingen förändring mot 1904. 1906 fanns åtta hästar varav två bytts ut pga åldern. Bra hälsa. 1907 som 1906. 1908 som 1907. 1909 som 1908. 1910 fanns åtta hästar. Hälsan var mindre god då halsinfektion bröt ut hos alla hästarna och därefter fyra hästar fick lungröta. Fanns ingen tillgång på reserv- hästar varför man fick köpa in fyra nya hästar. 1911 fanns 10 hästar då två nyinköpts under året. Utökningen berodde på att södra brandstationen tillkommit. Hälsan var god. I samband med att motoriseringen började 1914 minskades antalet hästar efterhand. Den sista hästen lämnade brandkåren 1922. Hästen med flest tjänsteår var Petter. Han kom 1893 och gjorde sitt sista år 1914. Han hade dock velat fortsätta och då han inte fick vara med längre la han sig ner och dog en tid senare.

Malmö Stad

Första brandredskapen bars, släpades på släde eller fram- fördes på hjul av manskapet. Så småningom togs hästens resurser i anspråk men så sent som i början av 1900-ta- let tillverkades ångsprutor som framfördes av manska- pet. Hästarna har sin egen historia och har därför fått en egen rubrik. Motordrivna for- don anskaffades i början av 1910-talet. Vi bortser då från stegbilen från 1905 som var ett totalt misslyckande. Brandkåren har haft ca 360 motorfordon fram till 1994. Färdtjänstfordon användes till en början även inom brand- försvaret varför dessa tas med under Motordrivna fordon i leveransordning. Ambulanserna har en egen sida. Båtar för brandsläckning och räddning fanns redan i slutet av 1800-talet. På slutet fanns det bara några mindre räddningsbåtar.