kavlinge

Källor Kävlinges historia från Kävlinge kommuns webbplats. Kävlingebygdens årsbok 1978, 1979, 1987-88 Kävlinge - ett skånskt järnvägssamhälle En rapport från Konst- högskolans Arkitektskola 1983. Egen efterforskning i arkiv och litteratur.

Industrins brandförsvar i Kävlinge kommun

Kävlinge kommun och brandförsvar Nuvarande Kävlinge kommun omfattades i mitten av 1800-talet av 13 småsocknar vilka alla kom att bilda egna kommuner 1863. Dessa socknar var Barsebäck, Dagstorp, Hofterup, Hög, Kävlinge, Löddeköpinge, Lackalänga, Lilla Harrie, Stora Harrie, Stävie, Södervidinge, Virke och Västra Karaby. Vid den första kommunsammanslagning, år 1952, skedde många förändringar i dagens Kävlinge kommun. Dåvarande Kävlinge kommun och Kävlinge municipalsamhälle hade gått samman och bildat Kävlinge köping redan 1946. Dösjebro kommun bildades genom sammanslagning av socknarna Dagstorp, Västra Karaby, Annelöv och Saxtorp. Furulunds köping bildades genom sammanslagning av Lackalänga och Stävie socknar samt Furulunds municipalsamhälle. Harrie kommun tillkom genom sammanslagning av socknarna Lilla Harrie, Örtofta, Remmarlöv, Stora Harrie och Virke. Socknarna Hofte- rup, Barsebäck och Hög gick upp i Löddeköpinge. Vid den här tiden hörde Södervid- inge till Teckomatorp. Delar av Dösjebro kommun gick upp i Kävlinge köping 1967. Furulunds köping och delar av Harrie kommun samt Södervidinge sammanslog med Kävlinge köping 1969. År 1971 blev Kävlinge köping Kävlinge kommun. Den 1 januari 1974 genomfördes kommunblocksreformen. Då sammanslogs Löddeköpinge kommun med Kävlinge kommun och Kävlinge blev centralort. Barsebäcks socken omfattar den halvö i Öresund som i söder avgränsar Lundåkra- bukten samt en del av landet innanför denna. Barsebäcks hamn, som ligger längst ut på udden, var förr ett betydande fiskeläge. Barsebäck är känt under sitt nuvarande namn sedan medeltiden. Dagstorps socken ligger knappt en mil från Öresundskusten norr om Kävlinge. Över den låga och jämna kustslätten reser sig här Dagstorpsåsen. Hofterups socken ligger utmed Lundåkrabukten. Den ringa lutningen i området har orsakat uppkomsten av torvbildning. Den medeltida namnformen "Horthaetorp" om- nämns 1344. Högs socken är belägen på norra sidan av Kävlingeån mellan kustsocknen Löddekö- pinge i väster och Kävlinge i öster. Socknen är nämnd som "Höygh" redan 1314. Tro- ligtvis har socknen fått sitt namn efter de stora gravhögar som påträffats här. Kävlinge socken ligger på norra sidan av Kävlingeån. Kävlinge hör till de slättsocknar med liten yta som utvecklats ur en enda gammal bybildning. Den är medelpunkten för järnvägsnätet i trakten och centrum för dess handel och industri. Kring stationen växte här upp ett samhälle som 1902 blev municipalsamhälle. Redan under 1100-talet om- nämns Kävlinge och stavades då Kyflinge eller Kyflingy. Lilla Harrie socken ligger öster om Kävlinge och gränsar i söder till Kävlingeån. Inom socknen ligger kyrkbyn Lilla Harrie, som har gett socknen dess namn, samt kringlig- gande jordbruksbygd. Namnformen "Harhaker litle" förekommer som namn i en hand- ling från 1384. Sockennamnet i Stora och Lilla Harrie är identiskt med häradsnamnet Harjager. Lackalänga socken ligger intill Kävlingeån. I Lackalänga ligger Furulund, som växte upp som tätort kring yllefabriken som tillhörde Malmö Yllefabriks AB. Löddeköpinge socken omfattar kustlandet på norra sidan av utloppet av Kävlingeån, där den kallas Lödde å. Socknen är belägen vid Öresund mellan Lomma- och Lundåk- rabukterna. Kusten bildar vid Lödde å en udde, som utgör den nordligaste begräns- ningen av Lommabukten och den sydligaste gränsen för en mindre vik, kallad Saltviken. Längst ut på udden ligger fiskeläget Vikhög. "Lyddeköpinge" omtalas 1378. Stora Harrie socken ligger mitt i Harjagers härad, vars namn är identiskt med soc- kennamnet. Den gränsar i norr mot Onsjö härad och i söder bildar Kävlingeån gräns mot Torna härad. "Harthakra Makla" kallades socknen 1394. Stävie socken ligger ut- med Kävlingeåns sydsida skild från havet endast genom Borgeby socken. Socknen omtalas 1303 som "Staevvöghö". Södervidinge socken upptar en del av det jäm- na och uppodlade slätt- landet mellan Kävlinge i söder och Norrvidinge i norr. Socknen benämnes "Syndre Hvidinge" under den danska tiden. Namnformen är känd 1454. Virke socken upptar en del av slätten väster om Eslöv. Det är en utpräglad jordbruks- socken. "Virköye" är socknens gamla namnform känd sedan 1391. Västra Karaby (skrevs även Västra Karleby) ligger i västra delen av Harjagers härad och når med en flik fram till kusten vid Lundåkrabukten. Saxån är gräns i norr. Landet är en svagt vågig uppodlad slätt, över vilket mindre höjder reser sig. I Västra Karaby ligger stationssamhället Dösjebro. Vid Dysiebro utkämpades ett slag 1181 mellan ärkebiskop Absalon och bönderna, som inte ville betala tiodet.

Under krigsåren genomfördes inventeringar av bland annat de brandkårernas materiel, ut- rustning, förvaring och perso- nal. Från inventeringen i Kävlinge den 13 mars 1944 kan vi läsa: Brandbilar: 1 st Volvo 1932 med 65 hk mo- tor. 1 st Chevrolet 1924? med 20 hk motor och Wapopump 650 l/min Bogserbara/bärbara sprutor: 1 st ABA 1932 1600 l/min 1 st Kolvspruta 19?? 350 l/min 2 st Albin 1943 900 l/min Stationärt pumpverk 1 st Scania-Vabis/API 30 hk 1000 l/min 1 st handkraftspruta i fullgott skick 3 st pytsspruta vatten 4 st pulversläckare Brandstation i tegel med slang- torn 15 m bred, 3 (?) m djup, 3 portar Personal 3+32 i ordinarie styrka 62 man i krigsstyrka Från inventeringen i Furulund den 15 mars 1944 kan vi läsa: Brandbilar: 1 st Ford 1929 med 40 hk motor. 1 st Chevrolet 1936 med 60 hk motor. Bogserbara/bärbara sprutor: 1 st Renault 1929 1000 l/min 1 st Albin 800 1943 800 l/min 2 st större handkraftsprutor i fullgott skick 4 st pytsspruta vatten 2 st kemiska vattensläckare Brandstation med slangtorn 11 m bred, 8 m djup, 2 portar Personal 2+15 i ordinarie styrka, 10 i re- serv 34 man i krigsstyrka Från inventeringen i Malmö Yl- lefabrik MYA (Furulund) den 26 mars 1944 kan vi läsa: Bogserbara/bärbara sprutor: 1 st API 1940 1500 l/min 10 st pytsspruta - skum 10 st kemisk vattensläckare 7 st kolsyresnösläckare 2 st pulversläckare Brandstation byggs under 1944 Personal 2+22 i ordinarie styrka 14 man i krigsstyrka

Från inventeringen av Kävlinge Sockerfabriks brandkår den 23 mars 1944 kan vi läsa: Bogserbara/bärbara sprutor: 1 st Koebe 1921 800 l/min 1 st Albin 600 1941 600 l/min Stationärt pumpverk 1 st Ludwigsbergs kolvstång- pump 30 hk 3000 l/min (endast under betkampan- jen 10/10 - 10/12) 1 st Elektrisk centrifugalpump 15 hk 400 l/min De La- val ångturbin 47 st pytsspruta - vatten 2 st pytsspruta - skum 9 st pulversläckare Brandstation: 1 st sprutbod i tegel/betongtak 3,2 m bred, 5,8 m djup 1 port 1 st sprutbod i tegel/papptak 2,8 m bred, 4,6 m djup 1 port Personal 1+22 i ordinarie styrka, 18 i reserv 9 i krigsstyrkan